Ganska komiskt. Skrev ju i torsdags kväll att jag ville sova i 3 timmar & sen vakna & ha ont. Vaknade lite före 1 & hade molvärk :P
Var vaken närmare 2 timmar pga det. Så hade jag fått så ont pga foglossningen att det kändes som nån tagit en stor jävla slägga & slagit down stairs! Pga det kunde jag knappt gå på fredagen, gungade typ fram :P

Förstod ganska tidigt på fredagen att det var på G, iaf att det skulle bli bebis inom dom närmaste dagarna. Slemproppen släppte under hela dagen, kom rosa & rödaktigt. Och så ont på det. Ju längre dagen gick så förstod jag att bebis skulle komma innan helgen var slut, annars vore det väldigt konstigt & jag skulle bli förvånad.

Daniel skulle ha jobbat em i fredags men han bytte till natt. Det tyckte jag var bra för då kunde jag & Casper sova hos K-B hela helgen. Jag kunde få mkt hjälp. Gjorde för ont att lyfta Casper & lyft blir det ju..

Jag hade liiite ont nån gång då & då under dagen. Runt 15.30 började det kännas att det kom då & då, ganska regelbundet. Kanske var 10e till var 15e min. Vi var in på Willys & då fick jag ont två ggr eller nåt sånt.
Danne lämnade mig & C hos K-B när vi handlat. Han åkte hem framåt 18-tiden för att hinna vila innan jobbet. Blev tacos hos K-B men jag orkade bara en. Orkade inte sitta & äta när jag hade ont & värkarna kom tätare & tätare.
Använde värktimer i mobilen. Tog inte lång tid förrän dom kom var 5e min. Blev helt svettig av det hela så jag tog en dusch. Hjälpte inte mot det onda iaf..

Men värkarna var aldrig icke hanterbara men när dom var så pass regelbundna som var 5e till var 6e min tyckte K-B & Linnea (Kjells dotter) att jag borde ringa förlossningen. Ringde Daniel (minns inte vad kl var) & han tyckte jag skulle fortsätta klocka värkarna. För jag var så osäker.. och jag ville inte åka in om det var falskt alarm. Rädd att bli hemskickad alternativt att bara vara öppen 3 fjuttiga cm.

Hela tiden kunde jag ändå vara social & vara ungefär som om ingenting hänt. Fast jag hade ont. Så var det inte efter ett tag när jag hade värkar med Casper i magen. Då kved jag, böjde mig & fick hålla i mig tex ett bord.

När Casper sovit ett tag & värkarna fortf var lika täta samt att det vid varje värk tryckte på så förbannat nedåt (hade det gjort ett bra tag) så tog jag mod (?) till mig & ringde förlossningen. Hon tyckte jag skulle komma in. Dels var jag omföderska, hade så pass regelbundna värkar & att det tryckte på nedåt så mkt.

Ringde Daniel som kom på en gång. Han fick lägga i det sista i BB-väskan innan han åkte, det ni ;)
Daniel tyckte vi skulle köpa mackor på Statoil "Men tänk så blir vi hemskickade" sa jag hehe. Jag sa att jag kunde gå in på Statoil men då nästan skrattade Danne åt mig.. tänkte iaf följa med in men fick en värk precis när vi kommit fram så jag skippade det.

Kom fram till förlossningen strax före 22. Fick en bra bm. Först verkade hon lite väl trevlig & för gullig men sen var hon bara bra. Hon undersökte mig 22.30 tror jag. Då var jag öppen 5-6 cm. Då kunde jag andas ut!
Hon erbjöd mig typ allt i smärtlindringsväg men jag sa nej till allt. Eller hon erbjöd iaf kvaddlar (då fnyste jag..), lustgas, akupunktur... och nåt mer. ANDNING räcker långt! Hade värmekudde fram också, på magen. Danne masserade mina lår & andades med mig. Fick en Tens-apparat efter en stund, hade dom plattorna bak på ryggen.

Runt 00 gick vattnet. Var som en kork & SPLASH!!! Det bara forsade. "Nu blev det blött!" sa jag :)
Och blött blev det! Bm blev väldigt blöt :D

Efter att vattnet gått gick det fort. Minns att bm sa på slutet "Nu måste jag nog hjälpa till lite här" & jag undrade om bebis fastnat ellet nåt. Hon sa "Tryck på, tryck på, tryck på" flera ggr. Fy fan va drygt det var! Jag blev helt slut! Men det kanske man ska bli av att föda barn? ;)
Bm sa till mig att trycka på för att hjärtljuden tydligen sjunkit fick jag veta efteråt. Fick även veta att jag hade en eller kanske två krystvärkar. Oj :O

01.13 föddees León. 50 cm lång & 3500 g. Casper var lika lång & 30 g tyngre när han föddes.

Jag var så slut efteråt att jag orkade inte ta till mig någonting när han kommit, orkade knappt ta i honom vilket var jobbigt. Ville ju stryka honom & så men jag hade absolut ingen ork till det. Benen skakade.
Det tog längre tid än vad det brukar för honom att ändra färg så bm ville att någon skulle titta på honom. Daniel fick gå i väg med honom. Jag blev skitorolig & blev rädd att  bli lämnad ensam mitt i allt ihop men det blev jag inte. Bm förklarade lugnt att det inte var någon fara. Jobbigt att se Daniel gå iväg med bebis som jag knappt hunnit se :(

Sen skulle moderkakan ut & den ville inte släppa. Bm drog, klämde & jag försökte trycka på men hjälpte inte.. Efter en bra stund kom den ut & den va tydligen stor. Så jag hade mkt fostervatten & stor moderkaka. Inte konstigt magen va så jävla stor!

Det var ingen fara med Léon, han andades normalt osv. Färgen blev normal också. Puh!

Varför det står tror, ungefär & sånt är för att jag inte orkar kolla tiderna.. och vet inte alla tider heller. Men nu har ni en hyffsad förlossningsberättelse. Vi mår iaf fint, Léon ligger just nu och sover. Vi har käkat pizza, va sugen på riktigt flottig mat ikväll. Casper hade btw blivit erbjuden pizza av K-B igår. En tugga åt han. Sen stoppade mamma in en liten bit i munnen på han. Den tog han ut & gav henne. Sen totalvägra han mer haha. Kloka unge!

Idag blir Casper 17 mån & om några timmar blir Léon 2 dygn. Älskade små prinsar! ♥